Category Archives: Bra att veta

Undersökningsplikt – vad är det?

UndersökningspliktNär du ska köpa hus har du en ganska omfattande undersökningsplikt. Du ska helt enkelt själv ta reda på hur huset mår, hur skicket är och vilka fel och brister huset har.

Det är Jordabalken som reglerar detta, och i dess 4 kapitel, §19, andra stycket står det:

“Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som borde varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten för jämförliga fastigheter samt omständigheter vid köpet”.

Det är alltså upp till dig som köpare att undersöka varje skrymsle och vrå, vinden, grunden, fasaden, taket, källaren och alla tänkbara utrymmen. Misstänker du att det finns fel eller brister i huset måste du göra en mer grundlig undersökning och skaffa en besiktningsman som gör en professionell besiktning.
Detta gäller också om säljaren berättar om fel eller brister denne känner till, eftersom denne då uppfyllt sin så kallade upplysningsplikt.
Fel och brister som anses vara normala för husets ålder, pris, skick och användning faller inte under säljarens ansvar.

Överlåtelsebesiktning
Innan du köper ett hus bör du göra en så kallad överlåtelsebesiktning. Det innebär att en professionell besiktningsman tittar igenom huset och kända riskpunkter. Denne går först igenom de handlingar som rör fastigheten och ställer frågor till säljaren om underhåll, skador, renoveringar och liknande. Sedan utför besiktningsmannen en okulär besiktning, vilket innebär att denne undersöker alla synliga ytor i huset och i vissa fall görs även en enklare fuktinidikering på de platser där det finns risk för fuktskador (badrum, tvättstuga, wc eller under vasken i köket).
Normalt ingår inte närmare undersökning av el, vvs, ventilation eller radonmätningar. Ligger det dessutom snö på taket klättrar besiktningsmannen inte upp för att undersöka takets skick. Blockeras eventuella inspektionsluckor till grunden av snö så görs ingen undersökning där heller.
Efter utförd överlåtelsebesiktning skriver besiktningsmannen ett utlåtande där denne beskriver fastighetens byggtekniska skick och risker. Anser denne att det behövs grundligare undersökningar kan besiktningsmannen föreslå en fortsatt teknisk utredning, som man i så fall får beställa separat.

Det som inte ingår då?
Vid överlåtelsebesiktningen ingår inte allt – skorsten, el, vatten, värme, vvs och annat som besiktningsmannen inte tittar på, kan du som köpare få se till att kontrollera separat. En sotare kan alltid besikta skorstenar och eldstäder, elektriker kan kolla elen och rörmokare all vvs. Är du som köpare minsta misstänksam över att allt inte står rätt till, ta hjälp av de som kan!

Dolda fel
Det enda egentliga ansvar säljaren alltid har är att upplysa om de fel och brister som denne känner till. De fel och brister denne berättat om kan aldrig anses som dolda och därmed slipper säljaren ansvara och eventuellt bli skadeståndsskyldig för dem.
Dolda fel är de fel och brister som varken säljaren eller köparen känner till, kan ha upptäckt vid en noggrann undersökning eller kunnat ha räkna med med hänsyn till husets ålder, skick och pris. Om köparen anser sig i efterhand ha hittat ett dolt fel görs en utredning.

Dolda fel-försäkring
Säljaren av en fastighet är ansvarig för dolda fel i tio år efter huset sålts. Det innebär att köparen kan anse att säljaren ska betala åtgärder för ett dolt fel i många år efter att denne köpt huset.
Som säljare kan man teckna en dolda fel-försäkring. Det förutsätter att fastigheten har genomgått en överlåtelsebesiktning, och bland annat Anticimex erbjuder hela paketet med både besiktning och Säljaransvarsförsäkring. Den gäller i tio år och innehåller försäkring mot dolda fel som varken säljare eller köpare visste om när huset såldes, försäkring mot eventuella rättegångskostnader, ersättning som säljaren blir skyldig att betala för fel, utredning om felet verkligen är säljarens ansvar och att Anticimex för säljarens talan vid en eventuell rättegång.

Illustration: Salvatore Vuono / freedigialphotos.net

Lagfart och pantbrev

Något av de mest vanliga termerna man hör när det är husaffär på gång är lagfart och pantbrev. Men vad menas med det egentligen?

Lagfart är enkelt förklarat själva beviset på att man äger en fastighet – eller som det kallas – är lagfaren ägare. Kostnaden för lagfart är en oundviklig avgift som i princip bara är administrativ och baseras på husets värde.
Storleken på avgiften är alltid 1,5 procent av köpeskillingen, plus 825 kronor i fast avgift. Det innebär att om du köper ett hus för 2 000 000 så kostar lagfarten 30 825 kronor.

Banken hjälper dig
När du köper hus hjälper din bank eller mäklare till att ansöka om lagfart, vilket görs hos Inskrivningsmyndigheten i samband med tillträdet. Efter några veckor får du ett papper med lagfartsbeviset, och det är en värdehandling som du ska vara rädd om. Har du bankfack, lägg det gärna där.

Avgift för inteckning
Pantbrev är ett papper på att ditt hus är belånat till en viss summa, och det hänger alltid med ett hus från början till slut.
För dig som letar efter hus är det bra att kolla upp hur mycket det finns i pantbrev på huset du är intresserad av, eftersom pantbrevsavgiften baseras på de eventuellt nya lån du tar. Finns pantbrev sedan förut på det huset kostar eller mera, så behövs inte nya pantbrev och du slipper därmed den kostnaden. Finns det däremot inga alls, eller för en mindre summa än husets pris, och du behöver låna mer än den summan, så måste du skaffa nytt pantbrev.
Kostnaden är 2 procent av den summan man behöver låna utöver husets tidigare pantbrev, plus en fast avgift på 375 kronor.
Det vill säga om huset kostar 2 000 000 och det finns pantbrev på 1 000 000, och du lägger 300 000 kontant, behövs pantbrev för de överskjutande 700 000 kronorna. Det blir alltså totalt 14 375 kronor.
Även detta ansöker du med hjälp av banken eller mäklaren hos Inskrivningsmyndigheten.

Kostnader att tänka på
Dessa två kostnader är ganska lätt att råka bortse ifrån när man letar efter sitt nya hus. Likväl är det något du som husspekulant verkligen behöver tänka på, eftersom få banker i dag lånar ut till just lagfart och pantbrev. Det är något husköparen oftast får betala själv.
Vid köp av ett hus för 2 000 000, som i räkneexemplen ovan, där pantbrev för
1 000 000 behövs och köparen lägger 300 000 kontant, så blir den slutgiltiga kontanta summan 345 200 kronor.  Det kan alltså vara en betydande summa som kommer till.